Funderingar
Igår kom en vän över till mej efter ett mycket långt övervägande om man kund emed och be om hjälp, men till slut så tog jag mej samman och messade.. Och som en självklarhet i det mess jag fick tebax så kom hon över och pratade en stund.. Måste säga att de va vissa funderingar man har som man kanske skulle ägna en extra tanke åt varje dag.. Vi pratade bland annat om de här med folk som försummar sina barn, de som går i sär till exempel, dom säger att dom gör de för barnens skull, att dom kanske då tvistar om vart barnen ska bo..
Tror ju iofs att barnen far mer illa av att deas föräldrar tjafsar å bråkar om vart dom ska bo då dom helst vill bo med båda... kanske av rent skuldkänsla, att ingen av dom ska bli ledsna..
Skilsmässo barn tar väldigt lätt på sej skulden över att deas föräldrar väljer att gå isär, och de kanske inte är så konstigt som sagt att dom känner så med tanke på allt som är omkring.
Vad tror ni?
jag känner i alla fall, utifrån egen erfarenhet, att när föräldrar bråkar tar man på sej de oavsett vad någon säger...
För att gå över till något helt annat så är de ju långfredagen, å vad gör man då?
hmmm.. det va en utav de saker vi pratade om igår, Vad gjorde man innan man fick barn?
Asså ärligt, man va ute å drack å hade faktiskt kul, men nu om någon frågar om man ska med ut så tänker man bara "å nej, va jobbigt" varför tänker man så?
Tror att man har blivit så bekväm med att va hemma, det är gött men man måste ju faktiskt som mamma/förälder komma ut bland folk å kanske va social..
Eller?
jaja.. de va en del av de vi pratade om igår, det va som sagt sjukt skönt att äntligen bli vän med någon som har samma funderingar och prioriteringar i livet som en själv, hoppas att man hittat en vän som kan bli livslångt..
ha en bra påsk allesammans.. :)
Tror ju iofs att barnen far mer illa av att deas föräldrar tjafsar å bråkar om vart dom ska bo då dom helst vill bo med båda... kanske av rent skuldkänsla, att ingen av dom ska bli ledsna..
Skilsmässo barn tar väldigt lätt på sej skulden över att deas föräldrar väljer att gå isär, och de kanske inte är så konstigt som sagt att dom känner så med tanke på allt som är omkring.
Vad tror ni?
jag känner i alla fall, utifrån egen erfarenhet, att när föräldrar bråkar tar man på sej de oavsett vad någon säger...
För att gå över till något helt annat så är de ju långfredagen, å vad gör man då?
hmmm.. det va en utav de saker vi pratade om igår, Vad gjorde man innan man fick barn?
Asså ärligt, man va ute å drack å hade faktiskt kul, men nu om någon frågar om man ska med ut så tänker man bara "å nej, va jobbigt" varför tänker man så?
Tror att man har blivit så bekväm med att va hemma, det är gött men man måste ju faktiskt som mamma/förälder komma ut bland folk å kanske va social..
Eller?
jaja.. de va en del av de vi pratade om igår, det va som sagt sjukt skönt att äntligen bli vän med någon som har samma funderingar och prioriteringar i livet som en själv, hoppas att man hittat en vän som kan bli livslångt..
ha en bra påsk allesammans.. :)
Kommentarer
Postat av: Eva
De e väldigt skönt att vi funnit varandra tycker jag!! Tänker väldigt lika du och jag :) (att ingen är lika bra som vi) :) ne jag skojja bara :) men de är tur att vi har varandra !!!kram
Trackback
